Information om Östersjön

ÖSTERSJÖN...
...är ett ungt hav och ett av de största brackvattenområdena på jorden  
...får sitt sötvatten från floder och åar som rinner ut i havet, saltvattenpulserna kommer från Nordsjön
...har en artsammansättning av både salt- och sötvattensarter
...är ett artfattigt, och därmed mycket sårbart, hav
...har ett stort avrinningsområde där det bor över 80 miljoner människor varav 16 miljoner bor vid kusten
...är ett eutrofierat (= övergött) hav

SALTHALT
Östersjön är ett brackvattenshav. Ett hav med låg salthalt. Kring Åland är salthalten 5-7 promille

Östersjön är
-för SALT för många sötvattensorganismer
-för SÖTT för många saltvattensorganismer
Men i Östersjön finns det ändå en blandning saltvattenslevande arter som tål låga salthalter och sötvattenslevande arter som klarar liten salthalt.

Artfattigdomen gör livet i Östersjön sårbart. Om en art slås ut kanske det inte finns någon annan art som kan ersätta dess plats och funktion.
I saltare hav finns tex. många fleråriga brunalger, i Östersjön finns bara blåstången som är en mycket viktig art, en barnkammare för många andra organismer.

EUTROFIERING - vad är det?
Det är övergödningens effekter på ekosystemen. Övergödning betyder att man tillför mer näringsämnen (kväve och fosfor) till vattnet än vad systemet tål. Det leder till negativa förändringar i vattenmiljön. Övergödningen hotar unika naturvärden och viktiga näringar i kustregionen och skärgården.

Varifrån kommer näringen?
Näringen kommer från bl.a. industrier, samhällen, jord- och skogsbruk, fiskodlingar, förbränningsmotorer mm.
Några tecken på övergödning:
Grumligare vatten = siktdjupet minskar  
Mera algblomningar = massförekomst av växtplankton och blågrönalger  
Stränder täckta av trådalger eller igenväxta med vass
Algmattor och drivande alger längs bottnarna
Ökad förekomst av syrefattiga eller syrefria områden samt bakteriemattor
Ökad förekomst av mörtfiskar, lax- och abborrfiskar är känsligare för övergödning

Vad händer under ytan?
Ökad mängd näringsämnen i havet ger ökad produktion av växt- och djurmaterial.
Materialet skall så småningom brytas ned
Ju mera som produceras desto mer skall brytas ned.
Syret som behövs vid nedbrytning räcker inte till.
Vid låga syrehalter förändras förhållandena mellan arterna.
Vissa arter minskar eller slås ut genast av försämrade syreförhållanden, andra klarar sig en längre tid.
När syreförrådet tar slut dör djuren.
Fisken flyr området på grund av brist på mat och syre.
Bottnarna täcks av bakterier och svavelväte
Man kan säga att bottnarna är döda.

Syrebrist i Östersjön  
Under det senaste århundradet har syrehalterna i Östersjöns djupbassänger sjunkit betydligt.
I stora delar av Östersjön är vattenmassan skiktad. Tyngre, kallare vatten ligger på bottnarna och blandas inte om med ytvattnet.
Utbyte av bottenvatten sker endast då syrerika saltvattenspulser sköljer in via de danska sunden. Det sker ungefär vart tionde år.  

1/4 eller ca 68 000 km2 av egentliga Östersjöns och Finska vikens bottnar har syrehalter under 2 ml/l vilket är för lite för att djuren skall överleva. 1/10 eller 22 000 km2 är helt syrefritt och svavelvätehaltigt (enl. Havsforskningsinstitutet år 2000).

På senare år finns det också mer och mer kustnära områden som drabbas av syrebrist eller dåliga syreförhållanden

Östersjön dör - vad kan vi göra?
Enda sättet att motverka försämringen av vår vattenmiljö är att minska på vår belastning, från alla källor! Det är också viktigt med politisk vilja och politiska beslut. En kan inte göra allt med alla kan göra någonting!
 Några exempel på vad du kan göra:
Kör mindre bil, cykla eller åk buss i stället
Uträtta fler ärenden på samma biltur om du måste ta bilen
Samåk
Ro ut med näten i stället för att starta snurran
Segla
Använd handdriven gräsklippare
Köp ekologiskt odlade grönsaker och lokala produkter  
Ät mera grönt, mindre kött
Konsumera vettigt, dvs. mindre!
Kissa inte i havet
Använd utedass
Se över hushållets avlopp både hemma och på stugan
Töm båtens latrintank i hamnen inte i havet
Tvätta mattor på land
Ät vild fisk, inte odlad
Kratta upp ilandflutna alger
Om du eldar gör det längre upp på land, askan är näringsrik
Rösta på politiker som vågar ta beslut
Tänk dig att du adopterar 1m2 botten och vårdar det på bästa sätt

Referenser och lästips
Miljöns framtid i Finland, Finlands Miljöccentral 1996
Rosenrött Hav av Monika Jansson 2000
Algfenomen och algproblem av Tore Lindholm 1998
100 frågor om alger, Finlands Miljöcentral 1999
Havsforskningsinstitutets årsberättelser 2000-2002

www.ostersjoportalen.fi
www.helcom.fi
www.ccb.se
www.vattenkikaren.gu.se

Informationen på denna sida är i förkortad form och menad som en introduktion till Östersjön och algproblemen. För mer vetenskaplig fakta, se länkarna ovan (augusti 2003).